fredag 31 oktober 2014

Skrivpuff Förgöra

Jag har provat allt. Kniv, eld, kemikalier, dränkning, ja till och med kognitivt terapiprat. Flera år har jag hållit på. Ibland har jag lyckats med en liten förbättring för att året efter fått börja om från början igen. jag har tagit råd av experter, läst allt jag kommit över om fenomenet. För att inte tala om alla dessa mardrömmar jag haft om nätterna. Ibland har jag faktiskt funderat på att ge upp och se vad som händer.
Dom är hopplösa att förgöra. Mördarsniglarna.  

torsdag 30 oktober 2014

Skrivpuff Besatt

Är jag besatt av något?
Ja det skulle väl vara Facebook, mina katter och dig!

onsdag 29 oktober 2014

Skrivpuff Vara i fred

Vit peelingmask i ansiktet och ljusblå plasthuva över inpackat hår...
Då vill man vara i fred.

tisdag 28 oktober 2014

Skrivpuff Övergödd

Hjälmaren, Sveriges fjärde största sjö kommer inte att klara EU:s krav på god status. Troligen inte ens om man får god tid på sig till 2027. Det är unikt i Sverige att en sådan stor sjö som Hjälmaren är så påverkad av övergödning. Det finns inget motstycke i landet, säger Ernst Witter.

Ovanstående kunde man läsa i Nerikes Allehanda den 20 september i år.
Vi har vårt sommarparadis vid Hjälmaren och har tillsammans med många andra märkt att fiskbeståndet har minskat katastrofalt de senaste åren. Många döda fiskar har också flutit upp till ytan vid vårt badställe. Inte heller kul att bada när alger gör att man efter badet är tvungen att duscha för att inte se ut som Hulken!
Nu diskuteras en hel del åtgärder för att stoppa övergödningen. Hoppas att de inte hamnar som bara skrivbordsprodukter. Något måste göras nu!

måndag 27 oktober 2014

Skrivpuff Total

Lillpojken hade länge bett om att få låna båten. Nu hade han ju flera gånger varit ute på sjön med pappa. Motorn hade han lärt sig använda och han lovade ta på sig flytvästen och ta med sig mobilen. Han var ju i alla fall tolv och solen lyste och det var kav lugnt där ute på vattnet. Så varför inte? Han fick ett ja från föräldrarna, startade motorn, vinkade glatt och gled ut ur båthamnen. Snart hördes inte motorns puttrande längre och föräldrarna gick tillbaka till sommarstugan. De fotsatte med det som hade upptagit deras tid de senaste veckorna, nämligen tillbyggnaden av stugan. Det skulle bli ett rum till. Där skulle pojken och hans kompisar kunna bo när de följde med ut på helgerna. Nu var det bara den utvändiga målningen kvar och det skulle kunna vara klart om några timmar om de jobbade på ordentligt. Koncentrationen var total. Det var därför de inte märkte det stora svarta moln som steg upp över horisonten. Pojken där ute. Hoppas han var på väg hem. Pappan gick ner till hamnen för att möta. Han såg inte till någon båt men däremot kände han de första regnstänken och såg den första blixten där ute. Han slog pojkens mobilnummer.
Den ni söker kan inte ta emot ert samtal just nu men ni kan lämna ett medelande, sa rösten.
-Var är du? Ring.
Blixtarna blev fler och fler och mullret från åskan kom rullande över vattnet.
Med bultande hjärta och för att slippa skyfallet kröp han in under en presenning. Det var där mamman hittade honom och tillsammans kunde de inte göra annat än att vänta. Det kändes som en evighet, men plötsligt försvann ovädret lika fort som det hade kommit.
Mobilen ringer och de hör pojkens röst.
- Hej. Nu kommer jag. Jag var tvungen att gå i land på en kobbe när ovädret kom och jag hörde inte telefonen för det åskade så mycket.
Pojken hade visat att han kunde handla rätt i en svår situation och båten fick han låna fler gånger.
  

söndag 26 oktober 2014

Skrivpuff Vanlig

Har just fått förklaring till en massa saker i min vardag. Min andfåddhet beror absolut inte på min dåliga kondition. Hostan är inte ett tecken på början till förkylning. Förstoppning har ingenting med mina ibland dåliga matvanor att göra. Känslighet för solljus en söndagsmorgon beror absolut inte på att jag var på fest kvällen innan. Att det surrar i öronen ibland beror inte på att jag sätter stereon på högsta volym. Allt fick sin förklaring när jag idag på Fass läste om de vanligaste biverkningarna hos ett läkemedel som jag har använt under en massa år. Skönt att äntligen ha fått något att skylla på!

lördag 25 oktober 2014

Skrivpuff Matta

Det skulle bli auktion hos Perssons. Bondgården skulle säljas. Persson och hans fru Ingegerd var för gamla och hade skaffat sig lägenhet i staden. Mycket hade de hunnit samla på sig genom åren och nu skulle det mesta bort. Det som rymdes i den lilla tvåan var redan packat och klart.
Jan, som då var sjutton år, blev lite nyfiken, stoppade sina sparpengar i fickan och tog cykeln dit ut. På gården hade det samlats en del människor och husgeråd, möbler och annat stod inne i och utanför ladan.
Persson själv skulle hålla i auktionen. Det skulle bli för dyrt annars sa han.
Jan gick runt och tittade på stolar, bord, gamla tidningar, kopparbunkar, en sparkcykel och massor med prydnadsföremål. Nej, här fanns det ingenting för en sjuttonårig pojke. Han kramade papperspengarna i fickan och beslöt sig för att cykla hem, men först var han tvungen att gå bakom husknuten för att kissa. På tillbakavägen såg han den. Den stod lutad mot ladugårdsväggen tillsammans med några andra gamla musikinstrument.
En gitarr. En Fender. En Jimi Hendrix-gitarr. Visserligen utan strängar och lite skamfilad, men en Fender. Han tog upp den försiktigt och gick fram till Persson som just hade kaffepaus.
- Den här vill jag köpa, sa han. Persson tittade på honom med sina glada gammelögon och frågade hur mycket han skulle kunna betala. Jan fiskade upp allt vad han hade i fickan och sträckte fram sedlarna till Persson.
-  Ge mig en hundring pojk, så får du en trasmatta med som du kan linda in den i när du cyklar hem.
Fendern fick nya strängar och en ägare som med åren blev en väldigt duktig och nöjd gitarrspelare.  

fredag 24 oktober 2014

Skrivpuff Trassel

Det blev lite trassligt igår. Du sa en sak och jag en annan. Sedan vände vi på det och jag sa en sak och du en annan. Fast vi trodde att vi sa samma sak. Det blev lite trassligt

torsdag 23 oktober 2014

Skrivpuff Hänga ihop

Katten sitter och tvättar sig på den stora, lena stenen, som vi baxade hem i cykelkärran från grusgropen. Syrenerna har just slagit ut och sprider sin väldoft i kvällens skymning. Värmen i gräset finns fortfarande kvar under mina fotsulor. Däruppe på himlavalvet syns den första stjärnan och inne i huset ligger barnen och sover tryggt. Själv sitter jag på favoritplatsen i trädgården och förundras åter igen över att allt hänger ihop.

onsdag 22 oktober 2014

Skrivpuff Genom

Jag tänker aldrig leva mitt liv genom dig men gärna med dig.

tisdag 21 oktober 2014

Skrivpuff Ärftligt

Har i hela mitt liv undrat om min musikalitet var ärftlig. Mitt exakta gehör fick visserligen gödning i en musikalisk familj under uppväxtåren men det borde ju vara medfött och komma från mitt biologiska arv. Så plötsligt fick jag veta att jag har en farfar, som i unga år hade eget jazzband, en pappa som spelade trumpet och en faster som var kantor. Tack för att ni har spridit era musikaliska gener inte bara till mig utan också till mina barn och barnbarn!

måndag 20 oktober 2014

Skrivpuff Får

En liten kille, som står mig väldigt nära, får kvarsittning första veckan i ettan. Orsak? Han leker ute på rasten och kommer in för sent för att han inte hörde klockan. Jag blir stum. Undrar om fröken är klädd i svart och höghalsat också!

söndag 19 oktober 2014

Skrivpuff Bild

Lugnt läge sa mäklaren. Bara 1.5 miljoner. En etta med  kokvrå. Ett klipp. Charmig. Välplanerad. Nära till kultur och nöjen En önskedröm på söder i storstan. Du kan inte hitta något bättre i den här prisklassen, sa mäklaren.
Nej jag vet, sa jag. Utsikten mot innegården är underbar, sa jag. Fast jag vågar inte bo på första våningen en gång till. Minnet av inbrottet är alltför färskt, sa jag.
  http://www.flickr.com/photos/tomflem/11156061066/sizes/z/in/photostream/

lördag 18 oktober 2014

Skrivpuff Golv


Det gamla torpet skulle renoveras. Det låg i en skogsdunge och stod man vid söderväggen kunde man se sjön mellan granarna. Jag  hade letat länge efter ett sommarhus. När jag för första gången kom in i det här ganska fallfärdiga men charmiga huset var det helt klart att det var här jag skulle tillbringa mina kommande somrar och kanske till och med kunna vinterbona det så småningom. Jag kände mig välkomnad på ett konstigt sätt och hade inte svårt att bestämma mig. Den första sommaren åkte jag dit så fort jag var ledig och njöt av stillheten. Känslan av att jag hade varit här förr blev bara större och större och när jag på kvällarna satt framför brasan och hörde eldens sprakande kände jag en gemenskap med något som jag inte kunde förklara. Det kändes stort och fint.
Nästa sommar var det dags. Nu skulle torpet renoveras. Det blev några nya bräder här och där. Yttertaket lades om, väggar målades och den gamla linoleummattan togs bort för att få fram trägolvet. Det såg i stort sett oskadat ut så jag bestämde mig för att bara såptvätta och låta den ålderdomliga patinan vara kvar. Jag började tvätta i ena hörnet av rummet och upptäckte  att något var inristat, förmodligen med en kniv, i en av brädorna. Ljuset var skumt i hörnet och inristningen sliten. Jag hämtade  fotogenlampan och i dess sken kunde jag tydligt se ett hjärta, ett datum och namnen Nils och Iris.
Nils och Iris. Mina biologiska föräldrar som jag aldrig hade sett. Datumet var cirka nio månader innan mitt födelsedatum och hjärtat kunde ju bara betyda kärlek.
Jag satt länge kvar i hörnet med tårarna rinnande och förstod att jag äntligen hade hittat hem.    

fredag 17 oktober 2014

Skrivpuff Försäga sig

Hade visst pratat i sömnen och det krävdes en förklaring vid frukostbordet.
- Nej, nej det var inte alls så som du tror. Sa jag verkligen Ingvar? Nej det var ju Gunnar och jag som kysstes igår.
Ridå!

torsdag 16 oktober 2014

Skrivpuff Upprepa

Hur många gånger jag än upprepar min mage är platt, min mage är platt min...
så putar den ut i alla fall.

onsdag 15 oktober 2014

Skrivpuff Halt

Hon föddes med det ena benet några centimeter kortare än det andra. Dessutom var foten vriden på ett konstigt sätt. Föräldrarna såg framför sig en människa med framtida fysiska problem. Men de älskade henne och visste att de skulle göra allt för att hon skulle få ett bra liv. Många och svåra operationer blev det under uppväxtåren. En hel del mobbning och uppoffringarna var stora under en lång period. Nu är hon tjugotre. Läser till läkare och med utprovade inlägg i skorna  dansar hon fram genom livet.

tisdag 14 oktober 2014

Skrivpuff Sekund

Pendeln  svänger
mellan
ljus och mörker

det går för fort

pulsen hinner inte
hackar hastar

för att stanna
i mittläge
en kort sekund

sedan åter uppåt uppåt
nedåt nedåt

hittar inte tillbaka
till den stilla rytm
där allt bara är.

En kort sekund.


måndag 13 oktober 2014

Skrivpuff Bild

Förvandlingen är klar. Nu är jag fågel. Vilar lite innan jag prövar vingarna.
Söderut. Mot värmen.
  http://www.flickr.com/photos/jem2452/11258019466/sizes/c/in/photostream/

söndag 12 oktober 2014

Skrivpuff Överdriva

Jag överdriver inte ett dugg när jag säger att jag blev förtvivlad, förvånad och heligt förbannad när jag hörde P1 dokumentär Patienten och tystnaden del 1 idag. Så får det inte gå till i dagens Sverige!

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&sqi=2&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fsverigesradio.se%2Fsida%2Favsnitt%2F440486%3Fprogramid%3D909&ei=SqU6VM2ZHaq_ygPppYD4Dg&usg=AFQjCNHEsbmyOp_snAc1iLvgUDSF69KIcQ&sig2=u80pvSJfHPUzIDExDCEOpg

lördag 11 oktober 2014

Skrivpuff Klart

Kunde inte tänka klart när du frågade. Svarade bara ja. Utan eftertanke.
Hoppas vi får fira många bröllopsdagar.

fredag 10 oktober 2014

Skrivpuff Ord på F

Jag visste att det var förbjudet att sno från föräldrarnas vinförråd. Men frestelsen blev för stor. Festen skulle börja om en timme och jag fumlade snabbt ner en flaska franskt rödvin i ryggsäcken. Förlusten skulle säkert inte märkas och skulle den det ändå, så får jag väl se så där gulligt frågande ut.
Innehållet ska faktiskt fördelas mellan mig och Fanny, så full kommer jag inte att bli.
Festen blev lyckad och färden hem på farsans cykel försiggick friktionsfritt.
Väl hemma föll jag fort i djup sömn och fantiserade i drömmen om Fanny.

torsdag 9 oktober 2014

Skrivpuff Tjura

Dom hade bestämt att det inte skulle köpas något godis idag.
Väl framme i kassakön började tvååringen ändå tjata.
Mamman gav sig inte. Inte heller tvååringen som tjurigt slängde sig på butiksgolvet och vrålade något om dumma mamma.
Mamman betalade, tog den sparkande, tjuriga tvååringen under armen och bar ut honom ur butiken. Dramat följdes med intresse av småleende kunder.
Själv tjurade hon över att butikerna alltid har godishyllan i lagom tvåårshöjd precis vid kassorna.

onsdag 8 oktober 2014

Skrivpuff Episod

Det kunde naturligtvis uppfattas som en obetydlig händelse att han varje morgon råkade lägga brödkniven synlig på skärbrädan. Så uppfattade inte hon det. Så klart att han ville pröva henne. Han visste hur stor respekt hon hade för knivar efter det som hände för en månad sedan. Tvångstankarna  kom tillbaka. Pulsen kändes ända ut i öronen. Svetten bröt fram i pannan. Han bara placerade den där efter att ha ätit sin frukost. Sedan gick han.
När han kom hem på kvällarna gick han ut i köket och lade ner kniven i lådan som den naturligaste sak i världen.
Hon kunde inte förmå sig till att gå ut i köket. De första dagarna drack hon vatten från kranen på toaletten. När hungern blev för stor gick hon ner till korvkiosken.
-Det där klarade du ju bra, sa han efter några veckor. I morgon tycker jag  du ska försöka lägga ner kniven själv.
När han kom hem nästa kväll fann han kniven i lådan och han log ett skevt leende. På golvet såg det ut som han hade hoppats.
Han hade lyckats.   

tisdag 7 oktober 2014

Skrivpuff Bild

Dom är väldigt stolta och lite högfärdiga över sina medaljer, bröderna.
http://www.flickr.com/photos/perspektivetmuseum/11190638055/sizes/z/in/photostream/Kommer hem, visar de nyaste och ber far om en grogg. Efter ett par tre vill far fotografera. Det vill han ofta efter några groggar. Den här gången hävdar Bengt bestämt att också jag skall vara med på fotot. Jag ser hur far snörper på munnen. Jag har ju Gud bevars´ inga medaljer att visa upp. Jag är ju bara den där lilla tösen som arbetar som bokbiträde i Falkmans bokhandel. Han kunde ju inte veta då, att jag senare i livet skulle bli en berömd författarinna och faktiskt också få en medalj.

måndag 6 oktober 2014

Skrivpuff Enda

Jag trodde jag var enda barnet.
Ända tills jag blev vuxen.
Då hittade jag sex halvsyskon.
Kände mig inte ensam längre.

söndag 5 oktober 2014

Skrivpuff Bedöma

Vem är jag att bedöma dig efter din hudfärg, din kultur eller religion?
Vem är jag att fördöma dina utbrott i klassrummet?
Vem är jag att döma dig för dina handlingar?
Inte någon.
Om jag inte först tar reda på fakta och försöker förstå.
Då först kan vi börja kommunicera.

lördag 4 oktober 2014

Skrivpuff Spår

Har varit på barndop idag. Mina två yngsta barnbarn, tvillingflickorna, döptes. Nog kan jag se spår av mig själv i ögonen, mungipan och lilltån!

fredag 3 oktober 2014

Skrivpuff Erkänna

Att det efter alla dessa år ska vara så svårt att erkänna att jag är en obotlig tidsoptimist!

torsdag 2 oktober 2014

Skrivpuff Ställe

Jag släpade cykeln ner för källartrappan i hyreshuset för att ställa in den för vintern. Huset var gammalt och vi hade fått lov av hyresvärden att använda det gamla skyddsrummet som förvaringsutrymme för våra cyklar. Vi var inte så många i huset som cyklade nu för tiden. Det var mest äldre människor som bodde här och dom hade slutat cykla för länge sedan.
Jag låste upp och öppnade den tunga dörren och baxade in cykeln. I år var det visst bara min och så den där gamla damtrallan som stått på samma ställe i många år, som skulle få övervintra här. Samtidigt som jag ställer upp cykelstödet hör jag hur dörren slår igen. Visst fasen, jag glömde att haspa upp den! Samtidigt slocknar det automatiska ljuset som bara lyser några minuter åt gången. Det blir beckmörkt. Ingen fara. Med armarna framför mig som skydd går jag försiktigt mot dörren. Här borde den vara. Men nej. Jag provar väl lite åt vänster då. Ingen dörr där heller. Jag får gå utmed väggarna så ska jag väl hitta dörren. Rummet är ju inte fyrkantigt precis utan har en del vinklar och vrår, men det ska nog gå bra. Efter att jag gått vad jag tycker flera varv runt rummet och inte hittat någon dörr känner jag mig gråtfärdig och sjunker ner på det hårda betonggolvet. Jag intalar mig själv att jag inte ska gripas av panik utan handla logiskt och förnuftigt.
Jag vet ju att det finns en dörr som leder ut från det här kalla utrymmet. Jag vet ju det. Ändå darrar hela jag när jag åter igen sakta börjar min vandring längs väggarna. Ingen dörr denna gången heller. Nu försvinner allt förnuft och jag skriker rakt ut och bankar på väggen innan jag åter igen sjunker ner på golvet, nu högljutt gråtande. Hur länge jag sitter så där vet jag inte men plötsligt tänds ljuset och in kommer gamle Johansson med sin cykel. Jag rusar fram och slänger mig om halsen på honom och säger något i stil med, Gud vad jag älskar dig och hinner se hans förvånade ansiktsuttryck innan jag rusar upp för trapporna. Jag får väl förklara för honom i morgon.        

onsdag 1 oktober 2014

Skrivpuff Förklara

En man friades i domstol efter att i sovande tillstånd ha våldtagit en kvinna.
Kan någon förklara för mig om detta även kan gälla för mord?