Jag köpte den för länge sedan. Den lilla svarta. Människor beundrade den och sa att den klädde mig perfekt.
Många glada fester blev det. Många danspartners kände tygets mjukhet under sina händer. Den sköttes med kärlek och omsorg och var min favoritkläning under några år.
Min vän dog plötsligt. Alldeles för ung. Det var på begravningen jag bar den för sista gången.
Nu hänger den instängd i garderoben.
Längst in i garderoben hänger den.
28 Februari
-
Skriv en text (t.ex. skönlitterär, poem, debattinlägg, kåseri) med
inspiration från följande ord
Rent hus
3 år sedan
Ja nog kan kläder förkroppsliga vissa minnen alltid. (Tråkigt för den lilla svarta bara) Bra!
SvaraRaderaVillken minnesbild.
SvaraRaderaIbland är det så. Jag har ett par byxor som jag vägrar att låta dö. Jag håller dem kvar - använder dem inte men låter dem inte dö. Hur man slänger ett par byxor
SvaraRaderaBra
SvaraRaderaJag köpte en klänning till begravningen. Svart, fin, vanlig. Den håller mig upprätt nu. Jag bär den ofta, nästan varje dag. Den håller mig upprätt.
SvaraRadera