tisdag 18 februari 2014

Skrivpuff Bild

Att hon alltid ska ha med sig den där hunden!
Till och med ner till badstranden. Jag hade tänkt mig att äntligen få ha henne för mig själv några timmar. Kunna få lägga min arm om hennes axlar utan att bli utskälld. Kunna gå nära utan att bli nafsad i tårna.
Kunna ligga bredvid och känna hennes kropp utan att ha en hund mellan oss. Men nej då. Hunden skulle må dåligt av att stanna ensam hemma, sa hon. Hon och hunden badar tillsammans och hon torkar honom kärleksfullt med den mjuka handuken och pussar honom på nosen.
Hon och hunden äter upp köttbullarna och de kalla pannkakorna. Hon småler och ser ömt på hunden där han strategiskt har placerat sig på mina kläder. När det är dags att lämna stranden tar hon upp hunden i famnen. Det är så stenigt för hans små tassar säger hon. Själv får jag bära den tunga strandkassen.
Den som ändå vore hund.

5 kommentarer:

  1. Det är så stenigt för hans små tassar...:) Härlig text. Tack för dagens :)

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet! Glimten i ögat och ändå lite strävt!

    SvaraRadera
  3. Kan verkligen känna avundsjukan :-)

    SvaraRadera