söndag 30 maj 2010

Dagdröm (Skrivpuff 30 maj)

Jag ville rymma med en cirkus.
Jag var så där femton, sexton år ungefär.
Just det där att rymma blev stort. Bort från skola, prestationskrav och ett förutsägbart liv som banktjänsteman eller postkassörska.
Andras förväntningar. Inte mina
Cirkus var för mig ett okonventionellt sätt att leva. Ett vagabondliv. Ett fritt liv. Att få bestämma själv, tänka egna tankar och få andas egna andetag.
Den realistiska dagdrömmen fanns kvar länge. Blev inte förverkligad. Men symboliskt har den varit med mig i hela mitt liv. Att få andas egna andetag är livsnödvändigt.

1 kommentar:

  1. Vet inte om dagdrömmen i sig var realistisk egentligen. Men jag misstänker att du syftade på idealet snarare än det bokstavliga, att faktiskt rymma med en cirkus.
    Lite sorgligt, men det är aldrig för sent att välja bort konventionerna.

    SvaraRadera