#BILDEN               #Dialog SKrivarsidans skrivgrupp 

 

—   Nu har vi suttit tysta i snart fem minuter. Vi skulle ju vara ärliga kom vi överens om. Är det inte dags att vi börjar prata med varandra? Är det någon av er som vet hur det gick till? 

Emil tog fingrarna från tangentbordet och tittade på de andra tre.  

Lina såg misstänksamt på Juan och sa. 

—  Ok. Vad säger du?  

—  Men det var inte jag, säger Juan och rycker på axlarna. 

Maria sitter tyst och det syns att hon vet något. Hon håller sina händer hårt knutna.  

Tystnaden sänker sig åter runt de fyra kompisarna.  

—   Jag behövde gå på toaletten i natt, säger Maria och fortsätter. Jag såg att det var tänt i köket och när jag gläntade på dörren såg jag hur du plockade ut alla våra påskägg ur skafferiet, sa hon och pekade med hela handen på Gabriel. 

—   Ja det var jag, svarar Gabriel. Jag tyckte inte vi behövde dem, så jag tänkte ge dem till de där fyra barnen borta på hörnet ni vet, som inte har det så bra just nu. Fast jag borde väl ha pratat med er förstås. 

—   Ja det borde du, säger Emil. 

—   Vi går dit i morgon alla fyra eller hur, fortsätter han och ser på sina vänner. 

—   Ja. Och så tar vi med oss en bukett påskliljor också, säger Lina.