Skrivpuff

Hon satt i sin pappas knä. Uppmärksamt tittade hon ut genom spårvagnsfönstret. Tillsammans med pappan räknade hon dem.
Nu var de framme och där stod farmor välkomnande i dörröppningen. Liten och rund, med sitt snälla leende på läpparna och med sitt långa gråa hår uppsatt i en fläta på huvudet böjde hon sig ner mot den lilla flickan
- Farmor farmor utropade flickan glatt. Vi såg etthundratrettiosju stycken.
- Oj då sa farmor. Det var väldigt många julstjärnor det!
Och inifrån huset doftade det skinka, pepparkakor och glögg.
Det var julafton.

Dagens ord: Välkommen

Skrivpuff

När jag var barn tillbringade jag några veckor varje sommar hos min farbror som hade en lanthandel i Skåne. Jag fick vara med om att på morgnarna gå ut i hönshuset och plocka ägg som skulle säljas under dagen.  Jag fick se hur farbror Sten med sitt stora gröna förkläde på magen  pratade och skämtade med kunderna. Jag fick känna doften av nymalda kaffebönor och på kvällarna när jag skulle gå och lägga mig sa farbror Sten:" Ta några tidningar och cocosbollar med dig upp på rummet, men bläddra försiktigt. Vi ska sälja dom i morgon!"

Några sommarveckor som jag minns med värme och glädje.

Den här sommaren återvände jag till Skåne. Lanthandeln var nerlagd för flera år sedan och nu bodde en man i huset. Jag fick komma in och blev visad runt. Rummet där jag åt cocosbollar och läste veckotidningar fanns kvar. Jag satt där en stund. Blundade och kände doften från" då för längesedan".

Trodde aldrig att jag skulle återvända femtio år senare.

Dagens ord: Återvända

Skrivpuff

Dallas.
Jag säger bara det.
Dallas.
JR.
Miss Ellie.
Sue Ellen.
357 avsnitt.
Jag såg nästan alla.
Populär såpopera.
Översatt till 90 språk.
Jag säger bara det.
Dallas.

Dagens ord: Populär

Skrivpuff

Vad ska hon heta?
Inte något vanligt i alla fall.
Något som verkligen sticker ut.
Något hon blir ensam om.
Dina förslag är alldeles för alldagliga. Vad tycker du om mitt?
Nja.
Det kommer kanske att väcka anstöt.
Okej.
Vi döper henne inte till Snippan då.


Dagens ord: Anstöt.

Skrivpuff

När jag var liten firade vi inte Fars dag.
Eller...
Det finns väl ingen möjlighet
att mitt minne
spelar mig ett spratt?

Dagens: Möjlighet

Skrivpuff

Hur många gånger hon sagt ja, javisst, jag kommer, jag kan göra det, visste hon inte. Hon visste inte
heller varför hon sagt det. En sak visste hon .Att hon många gånger skulle velat säga nej, jag kommer inte, jag gör det inte. Men så fanns den där. Pliktkänslan. Eller känslan av att inte såra. Eller detblirbästså känslan. Hon var glad att den tiden var över. Det tog sina modiga femtio år. Hon vill fortfarande inte såra någon och pliktkänslan finns kvar i förminskad form. Men aldrig mer skall hon tvinga sig till att vara tillsammans med energislukande människor. Aldrig mer skall hon tvinga sig till att göra något hon inte själv vill.  Aldrig mer ska hon behöva krysta fram ett tungt skäl som ursäkt. Nej nu finns det bara ett tungt skäl. Hennes självkänslas välbefinnande.

Dagens ord: Tunga skäl.

Skrivpuff

Jag ser dom varje morgon när dom lämnar radhuset. Barnen för att gå till skolan och föräldrarna till sina arbeten. Oftast är det hon som tar bilen och mannen går den korta biten till busstationen. De har inte bott i kvarteret så länge så vi vet inte så mycket om dom. Här i vår lilla del av världen vet vi annars en hel del om varandra. Tror oss veta i alla fall. Somliga av oss umgås flitigare än andra. Jag tillhör inte dom. Däremot har jag fått många frågor om "dom där nya". Jag bor ju grannar med dom och borde ju veta en del. Ja jag tror mig veta en del. Men det behåller jag för mig själv tills dess tiden är mogen. Jag kan inte göra något nu. Har för lite bevis. Får ge mig till tåls och hålla ögon och öron öppna lite till.  Jag skriver ner allt jag hör och ser för att ha något att komma med. Som pensionär har man ju tid med sådant. Hoppas bara att det inte händer något innan jag ingriper. Men som sagt. Jag måste ha mera bevis. Jag har också spelat in en del ljudinspelningar, smygfotograferat i köksfönstret och fått komma in i huset några gånger genom att påstå att jag har slut på något och just står och lagar mat och behöver det där så himla mycket. Har sett en del där inne som går att använda som bevis så småningom. Men vem kommer att tro mig? En familj som ser så lyckliga ut tillsammans kan väl inte dölja ruskiga hemligheter? En gammal pensionär som mig har väl bara konstiga fantasier. Men jag ger mig inte. Jag fortsätter!

Dagens ord: Tillsammans