Att bo

Kerstin och Tina arbetade på samma arbetsplats. Kerstin var betydligt äldre än Tina och blev hennes mentor. Det blev många långa och djupa samtal och Tina kände stort förtroende och beundran för den andra kvinnans grundliga kunskaper inom yrket.
Deras samtal kom också att handla om pivatlivet. Kerstin var gift med en flygofficer och hade två vuxna barn. Tina var nyligen frånskild och hade flyttat från mannen till en ny ort. Där bodde hon i en andrahandslägenhet på tjugofyra kvadrat och hade haft turen att få ett arbete nästan direkt.
- Kan vi inte gå ut och ta en öl efter jobbet? frågade Kerstin en dag.
Pub-runderna blev fler och fler. Det blev också besök på matkrogar och dansrestauranger. Kerstin bjöd och Tina tog emot. Hennes ekonomi var inte den bästa och hon var glad att få komma ut och träffa nya människor. Kerstin blev en god vän och kanske också lite som en extra mamma.
En kväll ringde det på dörren hemma hos Tina. Utanför stod Kerstin med en resväska i handen.
- Jag har flyttat från min man. Kan jag få bo hos dig några dagar?
Kerstin fick sova på soffan och Tina i sovalkoven mittemot.
- Men vad fan gör du?
Tina vaknade av att Kerstins händer sökte sig in under täcket och upp mot hennes bröst.
Hon satte sig häftigt upp och knuffade bort Kerstin med en kraft som hon inte visste var den kom ifrån.
- Har du inte förstått? undrade Kerstin.
- Nej det har jag verkligen inte, svarade Tina samtidigt som hon tände lampan och snabbt tog på sig sin morgonrock.
Dagen efter flyttade Kerstin tillbaka till sin man och sjukskrev sig. Tina jobbade kvar ett tag men sökte och fick ett annat arbete. Dom sågs aldrig mer.