Svåra besked

I morgon kommer dom. Jag tror det var 14.30.
Jag borde ha vant mig vid sådant här nu. Har i alla fall varit läkare i sju år.
Men OK. Det här är något speciellt. Jag var ju med när han föddes. För något mer än två år sedan.
Jag kommer ihåg när dom berättade för mig om alla år dom försökt bli med barn och hur lyckliga dom var när det äntligen lyckades. Jag kommer ihåg mammans strålande ögon och den blivande pappans försiktiga hand på den stora magen.
Jag kommer ihåg då den nyfödda pojken lades upp på mammans mage och att pappan klippte navelsträngen.
I morgon kommer dom och jag måste lämna ett besked som slår sönder hela deras vardagliga familjelycka. Den oro dom känt har besannats genom prover och röntgen. Det är en hjärntumör. Den sitter illa till. Men har vi tur...
I morgon klockan 14.30 måste jag lämna beskedet.