söndag 29 januari 2012

Utför

Säsongens första åk. Utför.
Jag har tagit mig en bit ner från Topprestaurangen. Nu gäller det att välja.
Västbranten eller Blåbärsslingan.
Solen värmer. Temperatur c:a 4 minusgrader och alldeles perfekta nypistade backar ligger framför mig. Västbranten till vänster och Blåbärsslingan till höger.
Säsongens första åk. Borde nog välja den lättare nedfarten. Men nej. Känner mig vältränad, glad och med min nya skidutrustningen bestämmer jag mig.
Svarta pisten. Västbranten. Jag sätter stavarna i backen och ger mig iväg. En brant vänsterkurva. Gäller att hålla ihop skidorna, Sedan kommer puckelpisten. Jag åkte här i fjor men kommer inte ihåg att det var så här många pucklar. Jag försöker vara så mjuk i knäna som möjligt men känner att mjölksyran är på väg. Både i knä, lår och höfter. Men ner måste jag.Det går inte att stanna här. Det är för brant så jag åker den sista biten med en hastighet som jag inte trodde var möjlig för mig.
Västbranten övergår i en lite mer normal backe och avslutas nere vid Skidcenter syd, som också är samlingspunkten för skidskolan på orten. Just nu står ett tjugotal elever som gör stora ögon när jag darrig och fullkomligt slut i hela kroppen inte lyckas bromsa utan åker rakt in i folkhopen och landar raklång mellan skidläraren och en tolvåring. Tack och lov blev ingen skadad. Jag reste mig mödosamt, sa förlåt, tog av mig skidorna och gick sista biten till Skidcentret. I morgon skulle jag åka Blåbärsslingan.

3 kommentarer:

  1. Vad jag saknar att få åka! Ibland går det inte som man tänkt sig ;) Tur att det gick bra!

    SvaraRadera
  2. Fy vad hemskt, jag är livrädd i skidbackar så det där låter som rena mardrömmen för mig.

    SvaraRadera
  3. Härlig beskrivning.
    Jag har åkt utför sedan jag var tretton och märker att jag blir fegare ju äldre jag blir.
    Nu har jag införskaffat snowboard och skall lära mig det för att det ser så vansinnigt kul ut när min son far fram.

    SvaraRadera