onsdag 12 november 2014

Skrivpuff Tjocka

Kraftig. En omskrivning när man inte vill säga ordet tjock. Särskilt inte när det gäller barn. Men jag ser ju hur hennes barn ökar i vikt. Sjuåring, som nyss har börjat skolan och treåringen som går på dagis. Vi är grannar och våra barn leker ofta med varandra. Nu kom min flicka hem och sa att klasskamraterna  hade kallat sjuåringen för tjockis. Varför gör jag inget? Varför pratar jag inte med föräldrarna? Jag ser vad som handlas i matbutiken. Inte är det frukt och grönsaker inte och hamburgare till fredagsmys är inte så ovanligt. Varför säger jag inget? Ska det vara så svårt? Är förstås rädd att klampa in på privat område. Visserligen känner vi inte varandra så där väldigt bra, men våra barn leker ihop och det händer att vi fikar tillsammans ibland. Ska jag kanske gå till skolsköterskan och be henne om hjälp? Nej det är fegt.
Nu har jag bestämt mig. Ska ta upp mina synpunkter vid första bästa tillfälle. ATT DET SKA VARA SÅ HIMLA SVÅRT!

4 kommentarer:

  1. De som är tjocka vet om det och klarar oftast inte av att förändra sin situation. Jag tycker att skolsköterskan bör kopplas in. Pratar du med dem leder det bara till mer dåligt samvete hos dem. Som sagt det är svårt.

    SvaraRadera
  2. Nu vet jag inte om det du beskriver händer i ditt eget liv, men håller med i allmänhet. Just så himla svårt som du beskriver det, är det. Tycker att skolan har ett ansvar.

    SvaraRadera