Skrivpuff Hälften

Det var kallt. På radion i morse sa dom att det skulle kunna bli  trettio till trettiofem grader minus. Trots kylan var hon tvungen att ta tåget in till stan. Det var viktiga saker som skulle göras. Hon hade äntligen fått en tid idag efter mycket smusslande. Nätterna hade varit sömnlösa. Lögnerna hade snart lärt sig att trilla ut ur munnen, den ena efter den andra. Ingen skulle få veta. Bara hon. Det började bli bråttom.
Kylan bet i kinderna när hon steg av tåget i stan. Hon såg sig noga omkring innan hon gick in genom den gröna trädörren. Det skulle gå fort sa dom. Hon skulle vara hemma innan kvällen.
Vad som hände innanför den gröna trädörren skulle för alltid förbli hennes hemlighet. Hon hann med sista tåget tillbaka. Kylan kändes outhärdlig när hon steg av. Hon drog den tjocka pälsen tätt omkring sig och började gå mot hemmet där föräldrarna fanns. Halvvägs var hon tvungen att stanna.
Det dom i stan sa skulle hända om några timmar hände här. Nu. Barnet hon inte ville ha rann ur henne här i kylan. I skydd av nattens mörker. Föräldrarna sov. Underkläderna, strumporna och kjolen lade hon i en kasse långt in i garderoben. I morgon skulle hon kasta bort dom. Hon tvättade sig noga och gick till sängs med sin hemlighet och sina tårar.